.

Mitt andra hem. eller vad blir det? tredje..

Jag har suttit och tänk lite. och vet ni? jag har ju alltid varit sådär lagom skeptisk när det kommer till förhållanden och sånt. jag skrev i ett tidigare inlägg att jag skulle kunna skriva en bok på 300 sidor som bara handlade om nackdelar med förhållanden. MEN NU, nu skulle den boken bara bli kanske.. säg 100 sidor. jag börjar gå mot ljuset.. jag börjar se alla positiva saker med det.

Däremot kan jag tänka mig att det är såhär; när man vet allting om varandra, alltså när man har varit tillsammans några månader, så blir allting SÅ mycket tråkigare och man har inte mycket att prata om.. förutom massa småskit. för det är ju inte som att prata med en tjejkompis, det vet ju till och med jag. det är väl därför förhållanden tar slut. man är uttråkad och saknar det där "nya" som man hade i början.

Jag har varit kär två gånger på riktigt. ingen av gångerna slutade så som jag ville att de skulle sluta. det började inte ens bra. jo, en gång möjligtvis. men vet ni vad jag vill ha nu? en riktig man för en gångs skull. en som inte håller på med massa andra tjejer samtidigt. en som inte säger massa spydiga kommentarer och tror han är rolig. en som inte snålar med komplimanger. för det är en sak jag älskar. säger någon jag tycker om till mig att han tycker jag är söt, så kan jag leva på det i 4 veckor. eller om man ger en ros tillexempel.. det fick jag en gång och GUD så glad jag blev, men den slängde jag, för jag ville inte ha kvar den. en heelt annan historia.
Däremot har jag tröttnat på killar som kommer från Sverige. dom ska alltid vara så allvarliga, och tråkiga. nae, dom gillar jag inte alls.

JAPP, så nu vet ni hur det ligger till. jag saknar att ha någon att mysa med på fredagkvällar när jag bara sitter hemma för mig själv. krogkvällar och fester osv.. så vill jag inte ha någon. inte alls. bara på dagar jag har tråkigt. öppet förhållande i mitt hjärta.