.

Jag är ensam hemma. det är creepy. jag tänker hemska tankar samtidigt som jag är livrädd. undra om jag låste dörren innan? undra om jag gjorde det där andra jag skulle göra? nu känner jag att paniken sakta men säkert smyger sig fram.

Pappa ringde precis. för andra gången på 5 minuter. nu blev jag lite lugnare. han ringde bara för att prata lite. det var bra. för nu är jag inte lika rädd. papi saknar mig. han kan inte leva utan mig. haha, nu ska vi inte överdriva. jag har inte sett honom sen i tisdags! ska dit imorgon dock. weho.