.

Nu sitter jag och pratar med en lite mindre glad alexandra. igår när jag var jättedeppig och jätteledsen erbjöd sig alexandra att lyssna på allt jag hade att säga. hon gjorde mig glad. hon lyssnade verkligen på ALLT jag hade att säga. det är inte ofta någon gör det. men hon lyssnade och svarade vad hon tyckte. det betydde en hel del. när jag såg idag att hon var ledsen, gjorde jag samma sak. jag sa att om hon vill prata om det så är det bara säga till. nu sitter vi alltså här och pratar om allt som händer i hennes liv. jag ska försöka göra henne glad. för alexandra är min häämstahgäängstah, och jag tycker om henne! :) <3

Som sagt.. igår var den värsta dagen på länge. eller iallafall framåt kvällen. fy fan, det kändes som att allting bara skulle falla samman? men som tur var, var jag glad idag igen. nästan lite föör glad. jag pratade med pappa idag när jag kom hem från skolan, och vi löste allt som hänt de senaste veckorna, och nu förstår jag varför allting har blivit som det har blivit. sen sa han att vi skulle göra någonting tillsammans, så vi lagade mat och bakade kladdkaka.

Jag kan inte vara sur på min pappa när allt kommer omkring. han gör saker för mig, som många andra inte gör för sina barn. han har uppoffrat många saker som är viktiga för honom, bara för att vi ska ha det bra, jag och min syster.
jag älskar min pappa mest i hela världen!

Nej, nu blev det alldeles för djupa saker här. oj, kolla klockan! tur att jag har sovmorgon imorgon. egentligen har jag till klockan ett, men det verkar som om den bara blir mindre och mindre. nu ska jag ta halv elva bussen, med jennifer :) som sagt, mitt nya snälla liv har börjat.