.

Och helt plötsligt blev jag skitledsen. kul att hela mitt liv kommer förstöras nu. för det är jag säker på att det kommer göra. och ALLTING allting är pappas fel. han gör mig alltid ledsen. det var bra ett tag, ett tag efter jag hade pratat med honom. men nu är allting som det var innan. han åker hemifrån klockan 6 på morgonen och kommer hem klockan 9 på kvällen. jag vet inte ens vad han gör mellan dom timmarna! man jobbar iallafall inte 16 timmar på en dag. han ljuger för mig dagligen, och gör saker som gör mig ledsen och besviken. innerst inne tycker jag om min pappa skitmycket, men jag saknar min mamma så jävla mycket på samma gång!

Var hos henne igår, bara jag och mamma. jessica var inte där, inte göran heller. och jag har saknat de tiderna hur mycket som helst. när man bara kan prata ut för en gångs skull. till skillnad från pappa. honom pratar jag med ungefär 2 minuter om dagen. om ens det. jag saknar min mamma jättemycket. jag klarar inte av att växa upp utan min mamma! jag har träffat henne typ 10 gånger på två år! det är sorgligt!! jag har ingen mamma att komma och prata ut hos. jag läser andra folks bloggar, tillexempel linas. hon berättar om hur hennes familj äter tillsammans varenda dag, skrattar och gör mysiga saker tillsammans. jag däremot minns inte ens när min familj åt samtidigt! inte ens när vi skrattade ihop. jag tänker på det och känner att tårarna är på väg. seriöst, allting var så jävla bra innan. när vi var små, när mamma och pappa var sams. det var den där thailandresan som förstörde ALLTING!

Nu ringde mamma mig iallafall och sa att hon hade bestämt att vi ska bo hos henne tills på fredag. hon gillar inte att jag och jessica är ensamma hemma dygnet runt, att ingen lagar mat åt oss, ja att vi alltid är ensamma och får göra allting själva helt enkelt. hennes första förslag var att jag skulle bo hos malin i stan, men det är ju inte ens malins lägenhet så det är inte så jävla lätt. jag vet inte riktigt vad jag tycker om det.. att bo hemma hos mamma alltså. det kommer bli krångligt med att komma in till stan osv. hon bor ju nästan i ulricehamn. vilket innebär att jag får ta tåget in till resecentrum, för att sedan ta bussen därifrån in till stan, och sedan byta buss till bussen som går till bäckäng. jävligt komplicerat! plus att jag tycker skitsynd om pappa som kommer få bo ensam. jag vet inte varför, men jag har en dålig känsla i magen, att han kommer sälja huset nu när vi bor där, eller att han kommer göra någonting drastiskt. typ att han kommer tänka att han är en dålig pappa, och ta massa piller eller nått. jag vet att det inte skulle hända, men det är sådana tankar som går runt i huvudet just nu.

Jag klarar inte av det här mer. jag vet inte ens hur vi kommer fira jul. jag ser inte fram emot julafton alls längre. den kommer suga balle. allting suger nu för tiden. nu när jag är ledsen tänker jag bara på allt negativt. hur det är mellan mamma & pappa, vad som kommer hända den här veckan, allting som händer mellan mig och malin? jag vet inte, men det känns som om vi glider ifrån varandra. det är nu jag behöver dig som mest, och du ska veta att du betyder så jävla mycket! jag skiter i den här jävla pausen. det spelar ingen roll. ingen paus i världen behövs. det gör bara att vi glider ifrån varandra mer och mer. och det vill jag verkligen inte. jag tänker tillbaka på allt vi gjort tillsammans, och jag kan fan börja gråta. glädjetårar dock. det är nu jag behöver dig och alla andra som mest.

Seriöst, jävla deppinlägg. men jag orkar inte gråta över det här längre. men jag vet verkligen inte vad som kommer hända med mitt liv nu? jag vill inte att folk ska tycka synd om mig för det här. för då kommer jag bara bli ännu mer deprimerad. jag vill bara att allting ska vara som vanligt.